torsdag 30 mars 2017

Om hur allting gick käpprätt åt helskotta

Ja, det här med flytten alltså.
Vi började rensa, göra småreparationer, kontaktade ett antal mäklare som kom och tittade på huset.
Så en eftermiddag får vi veta:

1. att det inte blir någon flytt

och

2. att Johan får gå på dagen från Microsoft pga. en omorganisation.

Vad ända in i alla hoppande smådjävlar!?!?

I och för sig kunde det ha varit MYCKET värre. Nu fick Johan lön i två månader och sen någon typ av avgångsvederlag (som det tyvärr kommer dras ohemula mängder skatt på men det blir en annan historia) så vi klarar oss nog åtminstone ett halvår.

I nuläget vi ingenting om framtiden. Johan går på jobbseminarium varje vecka och lär sig en massa matnyttigt som till exempel hur han ska skriva sin CV (han har ju inte behövt söka jobb på över 20 år!), vilka frågor som kan komma upp vid eventuell intervju och hur man svarar på dem, hur man förhandlar om lön och fördelen med att ha ett konto på LinkedIn.

Jag pendlar mellan att vara glatt optimistisk "-klart att han kommer få ett jättebra jobb med hög lön" och att pessimistiskt tänka "-det här kommer gå åt h-e, han kommer inte hitta något jobb så jag kommer bli tvungen att börja jobba igen men den lönen kommer inte räcka till någonting utan vi får flytta till en sån där trailerpark och bli white trash".

Johan letar i första hand här omkring så att vi kanske skulle kunna slippa att flytta, men det finns inte så mycket här så snart måste vi börja tänka utanför södra Florida. Men även om han skulle hitta något i säg Miami så kommer vi nog få flytta ändå för restiden är inte att leka med dit ner. Dryga timmen enkel resa, lätt.

För att sammanfatta det hela blir det alltså ingen flytt till Seattle, åtminstone inte för ett jobb på Microsoft. Efter 22 år, 2 månader och 22 dagar fick han sluta, bara sådär. Det hela sköttes enligt min mening mycket dåligt från personalavdelningens sida men det var ingen idé att bråka. Papprena är påskrivna och han var på kontoret i Fort Lauderdale igår och lämnade in sina datorer.

Jag hoppas att vi om ett år kommer sitta i köket i ett boende som vi är rasande nöjda med och att Johan har ett bra jobb där han trivs och får bra lön och så kommer vi överens om att "- Vilken TUR att jobbet på Microsoft tog slut, nu har vi det mycket bättre! Det var dags för en förändring."

Jag hoppas verkligen det.
Jättemycket hoppas jag det.